Gila Monster

*Låtsas som om Negroni Week aldrig var.*

Vi backar bandet en bit. En månad eller så. Gila Monster var drinken jag började testa mig fram med innan den första tokförkylningen kickade in och mina smaklökar slutade fungera, och det var den första jag behövde blanda när inspirationen kom tillbaka.
Jag gjorde Lolong på sweetie förra året - en lätt och frisk drink - men i år ville jag ge frukten en mer ordentlig tikiskrud. Det är egentligen ingen jätteutmaning. Sweetien är väldigt mycket en vit grapefrukt utan det beska. 

Jag är väldigt nöjd med den här rommarinerade citrusbomben. Fruktig, fyllig och, jaaa, ganska söt, men ändå med en underliggande kryddighet och småbittra drag som bryter av sötman.
Jag tror att du kan hittade några ensamma halvskrumpna sweetiefrukter i affären fortfarande, men häng då på låset imorgon bitti för säkerhets skull. När dom är slut så lär dom vara slut för resten av året.

Gila Monster

4 cl Appleton Signature Blend (tidigare V/X)
2 cl kubansk guldrom
4 cl sweetiejuice
2 cl honungslag
2 cl limejuice
1 cl Bénédictine
1 barsked pimento dram
1 stänk Angostura Bitters

Skaka med krossad is och häll upp osilat i ett stort kupat glas.

(Eget recept.)

Death n' Vanilla

There's a man in the theatre with sly girlish eyes
On the screen there's an ape, a gorilla
There's a groan, there's a cough, there's rustle of cloth
And a voice that stinks of death and vanilla
-Nick Cave

På sensommaren 2014 köpte jag en flaska Captain Morgan Black Spiced i taxfreebutiken på väg hem från Budapest och sedan dess har hela litern på något mystisk vis nästan tagit slut. Det har antagligen hänt under väldigt sena kvällar, för bortsett från i ett fåtal drinkar kan jag inte minnas att vi har druckit den. 

Dom här allra sista centiliterna tillägnar vi Death n' Vanilla för att Turkey Legs är min favoritjuldrink och jag vill en cocktail som påminner om den sistnämnda, men ändå är legitim att sippa på året runt. 

Smakprofilen känns igen, men den är lite lättare och ljusare än vad man är van vid. Och med mindre kryddpeppar och lite extra vaniljtoner här och där blir Death n' Vanilla en utmärkt ersättare för den där tunga julgroggen.

Death n' Vanilla

4 cl brandy

2 cl Captain Morgan Black Spiced

2 honungslag

2 cl citronjuice

1 cl Don's Spices #2

1 stänk Angostura Bitters

1 stänk Bittercube Cherry Bark Vanilla Bitters

Skaka med is och sila upp i ett kylt martiniglas. Garnera med en vaniljstång.

(Eget recept.)

Tiki Holiday Countdown: Hot Tiger's Milk

Åh, ska vi baka?, kanske man tänker när man ser ingrediensuppsättningen till vår tredje adventsdrink. Men nej, även om komponenterna säkert skulle kunna utgöra en mäktig dessert så ska vi faktiskt dricka dom.

Don the Beachcomber's Hot Tiger's Milk är en heting som befinner sig i någonstans mellan hot buttered rum och en Piña Colada. Och det är en tvåstegsdrink, så vi tar oss direkt an den första etappen.

Tiger's Milk batter

3 cl Coco Lopez Cream of Coconut
2 tsk osaltat smör
2 tsk klöverhonung

Blanda i valfritt kärl och vispa till en krämig massa.

Blandningen räcker till tio drinkar. Och det är bra, för du kommer vilja ha fler av denna silkeslena tikivärmare.

Hot Tiger's Milk

5 cl kubansk guldrom
3 tsk Tiger's Milk batter
3 kryddnejlikor
en strimma apelsinskal
12 cl kokande vatten

Blanda rom, Tiger's Milk batter, kryddnejlikor och apelsinskal i en förvärmd mugg. Slå över kokande vatten och rör om ordentligt. 

(Recept från Sippin' Safari, Jeff Berry, 2007.)

Headhunter

Så här i allhelgoweentider kan det vara på plats att påminna sig om att tropiska drinkar inte bara är surf och bastkjolar, utan lika mycket voodoo, spökskepp och kannibaler. Den mörka och primitiva sidan av tiki manifesterar sig genom ruffiga dekorationer, keramiska muggar i form av vulkaner och zombies, och drinknamn som Scorpion och Shrunken Skull. 

Headhunter uppstod på Hawaii Kai i New York på 60-talet och har både namnet och dryckeskärlet för en bra halloweentikidrink. På sätt och vis påminner den om en Zombie, fast med mer frukt och mindre krydda, och en zombie är vad du förvandlas till när drinken är avslutad. Det här är ulv i papayaskal.
Headhunter är trixig att mäta upp redan i sina imperialistiska mått, och det blev inte mindre spretigt efter en centiliteranpassning. Jag har gjort några pyttesmå ändringar - dels för att förenkla uppmätning och dels för att jag faktiskt tyckte att drinken först var för alkoholstark. Med en smula mer lime och papaya blir Headhunter lite mindre en käftsmäll och man minns den som en god drink istället för att inte minnas den alls.

Headhunter

4½ cl demerararom
3 cl Lemon Hart 151
2 cl kubansk guldrom
4 cl limejuice
4 cl papayanektar
2 cl honungslag
1½ cl persikonektar

Mixa med en dryg deciliter krossad is på hög hastighet i 5 sekunder. Häll upp osilat i en tikimugg fylld med iskuber.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2010.)

MxMo XCVIII: Hometown Hooch // Bergman Zombie

Oh boy, it it Mixology Monday again already? Our host this time is Stuart of one of my favorite blogs out there - the Putney Farm - and the theme is Hometown Hooch. Which we don't have much of here. The last local distillery I know of was the one in the kitchen of my old neighbor. He ended up in prison. Not that far away from here, though, is a traditional swedish punsch being bottled. 

Despite the name, Facile Stockholm Punsch is not produced in the capital of Sweden, but in the countryside slightly southeast of it. So while it's not my hometown, were are at least in the same province.

Punsch is a sweetened blend of rums (in this case Jamaican) and batavia arracks of various ages and some secret spices, While "the national drink of Sweden" is normally consumed neat by your grandparents on the holidays, it also makes a great cocktail ingredient. 

For this local twist on the Zuul of tiki drinks I started out with the 1934 recipe of Don the Beachcomber's Zombie (as described in Jeff Berry's Sippin' Safari) and made some changes along the way. Since the Stockholm Punsch has a relatively low sugar content, I used it in place of a third rum, rather than as a sweetener.

Even so, it is perhaps a tad sweeter than what you'd expect from a Zombie, but still deep and rich in flavor. The punsch plays really well with the spices. And it won't send you straight to hell like the original Zombie Punch does.

Bergman Zombie

1 oz. Havana Club Añejo Reserva

1 oz. Lemon Hart 151

1 oz. Facile Stockholm Punsch

1 oz. lime juice

1 oz. Don's Mix*

½ oz. falernum

tsp. simple honey syrup

½ tsp. grenadine

dash Angostura Bitters

Blend with 6 oz. crushed ice at high speed for 5 seconds. Pour unstrained into a tall glass. Garnish with mint sprigs. 

(* Don's Mix: 1 part cinnamon syrup, 2 parts white grapefruit juice.)

Navy Grog (andra rundan)

I den här bloggens barndagar gjorde jag en Navy Grog. Eftersom att det är ett inlägg som har dragit till sig en ansenlig skara läsare så måste jag erkänna en sak innan ångesten blir övermäktig: Det var inte en Navy Grog. Receptet var inte helt out of wack, men ändå tillräckligt fel för att det ska behövas en officiell avbön.

Problemet var avsaknaden av prefix. Rubriken på det där inlägget från september 2013 borde ha varit Trader Vic's Navy Grog. Jag rörde inte ihop recepten - däremot storyn bakom dom.

Det var Donn Beach som skapade originalet. Trader Vic lanserade senare en egen modifierad variant av Navy Grog som innehöll lite mindre rom och ett påslag av kryddpeppar. Ursprungsgroggen, å sin sida, innehöll honung och en klunk sodavatten för att fluffa upp texturen.
Några ingredienser hit och några dit, men det främsta som skiljer drinkarna åt är Don the Beachcomber's klassiska iskon (alltså en kon av is). Det finns byggsatser för denna, men man kan också skapa en själv genom att packa ett strutformat glas med fint krossad is, köra en ätpinne rakt igenom och ställa i frysen ett par timmar (utan pinnen förstås). Under tiden du väntar rusar du ner till affären och köper en vit grapefrukt innan dom är bort för vad som känns som en evighet. Väl hemma igen lossar du varsamt konen ur glaset, placerar det i drinken med den breda änden ner och sticker ett sugrör genom hålet.
Och här är den! Navy Grog som Navy Grog ska vara.

Navy Grog

3 cl mörk jamaicansk rom
3 cl vit kubansk rom
3 cl demerararom
3 cl honungslag
2 cl limejuice
2 cl vit grapefruktjuice
2 cl sodavatten

Skaka med iskuber och sila över en iskon i ett dubbelt rocksglas.

Tiki Holiday Countdown: Turkey Legs

Vi är på banan igen! Och den som påstår att det var tredje advent för flera dagar sedan får en smäll.

Dom senaste Holiday Countdown-drinkarna har handlat mycket om rom, men alldeles för lite om tiki. Med Turkey Legs gör vi om och gör rätt. Här hittar man bara två centiliter rom och ändå är glaset fullt av tikiestetik. Den mustiga Cruzan Black Strap, kryddpepparlikör och några rejäla stänk aromatiska bitters gör Turkey Legs till en djup och intensiv longdrink packad med smaker som hör säsongen till. Och det behöver i varje fall jag som inte riktigt känner att det är julafton om mindre än en vecka.
Ingredienserna kan verka lite obskyra, men det kompenserar Turkey Legs med att vara en drink som är simpel i uppbyggnad. Det behövs inte mer utrustning än ett glas och en lång sked att röra med. Dessutom är måtten enkla och kan blandas som en större sats om man har många gäster.
Angående kopplingen till kalkoner: Jag har ingen aning.

Turkey Legs

4  cl brandy
3 cl pimento dram
2 cl Cruzan Black Strap
2 cl limejuice
2 cl honungslag
4 stänk Peychaud's Bitters

Blanda allt utom bitters i ett collinsglas. Fyll upp med krossad is och rör om kraftigt tills frost bildats utanpå glaset. Toppa med Peychaud's Bitters och garnera med mynta.

(Recept från New York Times Cooking.)

Moodboard: Lumberjack

  Gud, vad jag är sen. Den här vinjetten skulle jag kommit igång med för längesen. Men det fanns ett jätteproblem: jag kunde inte hitta någon lämplig titel till den. Jag har googlat och slagit i ordböcker, jag har krystat och hyperventilerat men inget bra kom fram. 

 Ett moodboard är ju ett sånt där inspirationscollage som är lite stökigt, men som man tittar på och ändå tänker "Aha! Jag fattar!". Och ett moodboard blev det till slut. På det här uppslaget skulle bild, ord, tid, plats, färg och smak klippas och klistras ihop till något gott att dricka.

  Det var i oktober som jag började spåna kring detta och jag letade efter ett passande hösttema. Lumberjack kändes som en bra första rubrik. Jag bildsökte och hittade den här småsexiga propagandaplanschen. Som disclaimer kan sägas att jag inte förespråkar krigföring av något slag och jag tycker för guds skull inte att man ska hugga ner en massa träd i onödan, men visst finns det något romantiskt i denna skogsröjartradition? Glöm parodiska motorsågsgalningar i helskägg och flanelljackor. Dom tyngsta yxorna begravdes visserligen under 1900-talets senare hälft, det är den gamla tidens kroppsarbetande skogshuggare som ligger till inspiration här.
  Drinkarna på temat skulle vara lite ruffa och förmedla en känsla av skog och träd. Något att avnjuta i en sliten rutig skjorta. Lönnsirap och äpple var självklara smaker. Så ta den här helgen, blanda någon av drinkarna och kräma ut det sista ur hösten innan vi startar julracet 2013!




Woodpecker

2 dl torr äppelcider
4 cl Captain Morgan Spiced Gold
en skvätt lönnsirap
socker 
kanel

Värm upp cidern i kastrull utan att den kokar. Frosta ett värmetåligt glas med socker och kanel. Blanda rom och lönnsirap i glaset och slå över cidern.

(Eget recept.)

Cook's Sour

6 cl bourbon
4 cl apelsinjuice
4 cl honungslag (1:1)
2½ cl äppelcidervinäger

Skaka alla ingredienser med is och sila över iskuber i ett rocksglas. (Upphovsmannen säger att man ska garnera med äppelskivor, men jag föreslår en klase rönnbär om säsongen tillåter.)

(Recept från Rated R Cocktails.)

Bee Sting

   Kryddor i cocktails är inget konstigt alls. Vanilj, kanel och stjärnanis är självklarheter. Färska örter kan muddlas eller användas till garnering; inte längre bara myntan, utan även basilika, rosmarin och fler av Svenssons vanliga köksodlingar har börjat hitta en naturlig plats i cocktailglasen. Många gamla tikidrinkar använder dessutom muskotnöt, kryddpeppar, ingefära, nejlika, m.m., och väger detta snyggt och smakligt.
 Heta kryddor som chili, jalapeño, tabasco och cayennepeppar är svårare. Jag har till och med funnit några recept som fodrar habanero. Och det är inte fel. Resultatet kan bli hur fantastiskt som helst, men många gånger verkar dessa eldiga kryddor användas "bara för att" och blir en fråga om att skapa en häftig, lite chockartad upplevelse istället för en välbalanserad drink. Om man nu inte är en sucker för burning sensations så kan det vara värt att titta mer på dom andra ingredienserna istället för att fokusera på att drinken innehåller fucking-caliente-Mexican-chili eller vad det nu kan vara. Finns det något sött som jämnar ut hettan? Något syrligt som svalkar?

  Bee Sting är en passivt aggressiv cocktail som jag gjorde igår för att sambon är förkyld och behövde något som rensar näsan. Jag hittade receptet på Serious Eats i somras när jag sökte efter "Texas drinks". Honungen passar snyggt ihop med tequilans naturliga kryddighet. Jalapeñon blir ordentligt tydlig i eftersmaken utan att vara jobbig eller dröja kvar för länge. Så länge man sippar försiktigt, det vill säga.

Bee Sting

6 cl tequila

3 citronjuice

3 cl honungslag 2:1

en skiva jalapeño, ca 1 cm tjock och kärnfri

Muddla jalapeño försiktigt i shaker. Häll över tequila, citronjuice och honungslag. Skaka med isbitar i ca 20 sekunder och sila ner i ett cocktailglas (en extra filtrering genom en finmaskig sil kan vara bra, men inte livsviktigt). Garnera gärna med lite extra jalapeño, men undvik kärnor i glaset!