Pago Pago Cocktail

Här kommer den igen: Det är inte så jävla gott med lakrits. Kalla det sambuca eller absint eller ouzo eller vad du vill. Själva ramen... är lakrits, ja.  Men jag jag kan absolut göra lakrits till ett litet gästspel OM JAG MÅSTE. För ja, det smakar ganska gott. I liten mängd.
Typ: Kaffe & lakrits: Funkar nästan  jämt. Ananas och lakrit? Fuck yeah. Lakrits och kakaolikör? U kiddin' me?
Sen har grön Chartreuse en helt annan örtig smakprofil än många andra anislikörer vi talar om idag. Den är i en klass för sig. Men fy fan. Den är är bäst i tikidrinkar.
Grön Chartreuse är svindyrt att beställa genom Systembolaget. Jag köpte min senaste flaska i Tyskland och den var fan inte gratis då heller. Chartreuse är investering. Du betalar mycker för den, men den räcker länge och du hinner ha mycker kul med den. Till Pago Pago Cocktail, till exempel.

Pago Pago Cocktail

3 kuber ananas (centimetertjocka)
4½ cl kubanska guldrom
1½ cl limejuice
1½ grön Chartruese
1½ tsk créme de cacao

Muddla ananased i en shaker. Fyll på med övriga inredienser och skaka med 1½ cl krossas is. Dubbelsila ner i ett cocktailglad.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2009.)

Jungle Madness

Den värdelösa kombinationen av dåligt svenskt sommarväder och inflammerade bihålor har gjort att jag spenderat merparten av halva semestern på soffan med Big Brother-repriser. Balkongen är visserligen pyntad i full luau med plastflamingo och allt, men vem vill sitta där och frysa? Man är i större behov av värmande Irish än på en iskall tikisvalkare.
Men om vi åtminstone låtsas sommaren är här...
Jag hittade receptet till den orimliga Jungle Madness på Cocktail Virgin Slut för ett tag sen. Uppsättningen var så bisarr att jag var tvungen att prova. Jag anser att kryddad rom på sin höjd hör hemma i juldrinkar, men här är den i ett högljutt sällskap och med inte så lite ananasjuice.
Och fan tro't om det inte smakar ljuvligt. Så pass att jag inte ens reflekterar över att den helt saknar någon citrusingrediens (jag kan vara petig med sånt). Jungle Madness domineras självklart av ananas, men alla andra komponenter gör sig påminda i omgångar under hela sippen.
Originalreceptet säger två stänk Angostura, men jag drar till med tre eftersom att volymen ökade markant i centiliteranpassningen. Det är en ordentlig drink som påminner mig om att jag måste köpa en större shaker.

Jungle Madness

6 cl Sailor Jerry
2 cl kaffelikör
1 cl crème de cacao
1 cl grön Chartreuse
12 cl ananasjuice
3 stänk Angostura Bitters

Skaka med krossad is och häll upp osilat i en rejäl tikimugg.

(Recept från Cocktail Virgin Slut.)

Third Bird

Jag visste inte att Jungle Bird hade blivit en sleeper hit. För två år sedan hade jag aldrig hört talas om drinken och nu ser jag kreativa variationer av den bitterljuva tikidrinken dyka upp lite överallt. I fallet med Third Bird kommer receptet från Amaro Montenegros Facebooksida. Campari är utbytt mot, well, Amaro Montenegro och drinken har dessutom blivit lite chokladkysst. Resultatet är verkligen smaskigt.
Det är egentligen dumt att hålla på och jämföra Campari med Amaro Montenegro. Det är ju så olika drycker. Men om vi bara diskuterar strävhet så har Amaro Montenegro en mycket vänare karaktär än sin röda syssling. Därför passar det bra att använda lite mer amaro i Third Bird än man skulle ha gjort i drinken den baserar sig på (Klassas Campari som amaro, förresten? Nä?)
Man har också haft den goda smaken att skära ner rätt så duktigt på ananasjuicen som är lite övermäktig i Jungle Bird. Så okej, med lite utbytta ingredienser, justerade mått och ett påslag kakao så är det väl lite grann en helt annan drink. MEN man känner liksom varifrån den härstammar. Kanske är Jungle Bird på väg att bilda en helt egen genre ananasdrinkar som utmanar med lite beska? Den som lever och är hyfsat nykter får se.

Third Bird

4 cl Myers's Original Dark
4 cl Amaro Montenegro
2 cl Crème de Cacao
2 cl limejuice
6 cl ananasjuice

Skaka med is och sila över krossad is i ett dubbelt rocksglass. 

Skipper Kent Planter's Punch

Planter's Punch är ingen drink - det är en filosofi. Mottot lyder: One of sour, two of sweet, three of strong and four of weak. Enligt den 200 år gamla jamaicanska traditionen översätts det: En del lime, två delar socker, tre delar rom och fyra delar vatten. Så det finns ett originalrecept, men...

Donn Beach tog till sig Planter's Punch som om det var hans eget barn och det fanns minst fem versioner av den på Don the Beachcomber's. Han skapade variationer utifrån originalet och bröt ner beståndsdelarna ytterligare. Lime fick sällskap av grapefrukt i den sura delen, sötman kunde komma från honung, falernum och grenadine tillsammans, och det starka var som vanligt en genomtänkt romblandning. Och framför allt hade han den goda smaken att frysa vattnet innan det blandades i drinken. Rivalerna hakade på och när tikibollen var i rullning hade nästan alla framstående pop-polynesiska restauranger en egen Planter's Punch på menyn.

Och där har vi Planter's Punch idag: Drinken utan recept. Surt måste inte betyda just lime och sött kan vara vanlig sockerlag, men lika gärna någon syrup eller likör eller både och. Stark förknippas med rom, men kan tekniskt sett vara vilken starksprit som helst, och svagt är alltså is i valfri form. Inte ens den gamla ramsan måste följas till punkt och pricka, utan måtten regleras försiktigt för personlig punch i punchen.

Frank "Skipper" Kent var en konstsamlande globetrotter, krögare och yachtägare som drev två överdådiga tikihak i 50-talets Kalifornien - Skipper Kent's Zombie Village i Oakland och en självbetitlad restaurang i San Francisco. Båda var knökfulla med marina och exotiska samlarobjekt från söderhavet som donerades till ett brittiskt museum vid ägarens pension. Skipper Kent Planter's Punch är en betydligt ljusare och folkligare skapelse än Don the Beachcomber's tungviktare, men ändå en fin och frisk sommardrink i den rådande värmeböljan. Den sura delen är redigt uppskruvad med sitt påslag av apelsinjuice och bakom väntar en diskret kakaosmak (sluta låtsas, jag vet att du gillar det). Och den visar hur varierad en Planter's Punch kan vara.

Skipper Kent Planter's Punch

3 cl vit kubansk rom

3 cl mörk jamaicansk rom

3 cl citronjuice

6 cl apelsinjuice

2 cl vit Créme de Cacao

Skaka alla ingredienser med en riklig mängd krossad is och häll upp osilat i ett highballglas. Garnera med apelsinskal och mynta.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2010.)

Root Canal Splinter

En bieffekt av att blogga är att det hela tiden finns i bakhuvudet och tankarna inte helt frivilligt drar iväg för att kretsa kring vad man ska skriva om nästa gång. Det är dåligt när behöver vara koncentrerad, men användbart i situationer som är tråkiga eller obehagliga.

Yours truly utnyttjar för närvarande sin tandvårdsförsäkring med en serie fyllningar i överkäken och under en av behandlingarna stillades dom mest skräckslagna ögonblicken något när jag kom på att det här kan man göra en drink av. Resten är historia. Let me present The Root Canal Splinter.

Ah, Minttu. Med fräschören av en påse flourtuggummin, evigt befläckad av Ålandskryssningar, var den en självklar bas i tandvårdsdrinken. Vidare spetsar vi med lite vodka för mer styrka, mjölk för kalcium och kakaolikör för att jag inte hade fått den här idén utan karies. Den färdiga drinken är så vit som en frisk tand ska vara och den smakar precis som man väntar sig: som en After Eight. Eller som en lite rivigare Grasshopper. Inte särskilt subtilt med andra ord, men här får det vara tanken som räknas. Och det är en lika-delar-drink så att du utan att behöva tänka kan anpassa måtten till vilket kärl du än önskar dricka ur. 

Vi avslutar med några grundläggande råd för god munhygien: Använd eltandborste, tandtråd och flourskölj morgon och kväll. Rök inte, snusa inte, ät inte och drick bara ditt eget saliv. Skär gärna ner på andningen lite också. Precis allt är skadligt för tänderna. 

Root Canal Splinter

2 cl vodka
2 cl Minttu
2 cl mjölk
2 cl Crème de Cacao

Skaka samtliga ingredienser med is och sila över iskuber i ett whiskyglas.

(Eget recept.)

Your Anise

Jag är ingen laktritskille. Det är mer betungande än man kan tro, för jag kan inte få en greklandssemester riktigt fulländad eftersom att jag inte dricker ouzo. Jag måste alltid utelämna dom där viktiga dropparna Pernod när jag blandar en Zombie och jag kan inte påstå att jag ärligt uppskattar en Sazerac.
Vad som gör det ännu jobbigare är att jag med jämna mellanrum tror att jag börjat tycka om lakrits och blir lika besviken varje gång jag får bekräftat att fallet inte är så. Lakrits är ju en häftig smak egentligen och jag vill verkligen gilla det. Jag vill!
Stjärnanis blir min räddning här. Den smakar mycket riktigt lakrits men utan att provocera mig. I Your Anise har jag blandat stjärnanis med mörkt muscovadosocker, som ju också har naturliga lakritsnyanser, och fått till en riktigt fin kaffedrink. Smakar den lakrits då? Nja. Den är krämig och lite nötig med en lätt apelsinsmak. Stjärnanisen och muscovadosockret lägger visserligen en mörk grund i drinken men är knappast någonting som hoppar upp och biter dig i näsan. Och det är nog så jag vill ha min lakrits i dagsläget: som en smak bland många andra.
Kaffet väljer man naturligtvis efter eget tycke. Jag tog ett mellanrostat kaffe för att jag ändå dricker minst två kannor svart mörkrost om dagen och ville vid det här tillfället eftersträva någon form av lätthet. Det är i vilket fall som helst en fyllig och söt kaffedrink som kan ersätta desserten efter en middag eller att dricka efter en dag i pulkabacken när du annars tänkte göra en vanlig Irish.  Och ja, det är en tvåstegsdrink igen. Så fram med kastrullen.

Stjärnanis- och muscovadosyrup

1 dl mörkt muscovadosocker
1 dl vatten
4 hela stjärnanis
1 strimma apelsinzest, ca 3 cm lång

Koka upp samtliga ingredienser under omrörning. Sänk värmen och sjud i 10 minuter. Låt svalna under lock. Sila av och häll upp i glasburk. Låt gärna en stjärnanis få ligga kvar i burken. Förvara i kylskåp.



Your Anise

4 cl konjak
4 cl stjärnanis- och muscovadosyrup
1 cl Crème de Cacao
1 stänk Orange Bitters
hett kaffe (mellanrost)
vispad grädde

Blanda konjak, syrup, creme de cacao och bitters i en mugg. Fyll upp med hett kaffe och toppa med en rejäl klick vispgrädde.

(Eget recept.)

The Allhelgoween Tiki Special!

  Är halloween förenligt med tiki? Hell yeah! Ett par enkla justeringar i temat är allt som krävs för att göra paradisön till ett dödsrike av voodoo, zombies och krympta huvuden. Idag hämtar vi inspiration från dom gamla exploitationfilmernas djungelraffel och slänger ihop några exotiska långdrinkar att sippa på strax innan man kastas som offer till vulkangudarna.
   Det blir två klassiska tikidrinkar och en modern sådan. Dark 'n' Stormy och White Witch tillhör den gamla skolan. Den förstnämnda är en välkänd grogg och den andra är en mer bortglömd skapelse som förekommer i Trader Vic's Bartender's Guide från 1972. Dead Reckoning serveras på Smuggler's Cove i San Francisco. Jag har gett receptet några mindre ändringar efter svenska förutsättningar men alltså wow, WOW, vilken grej. Den är helt bedrövligt god!
  Nu återstår bara för dig att blanda drinkarna, koppla in VHS-spelaren och sätta på din bästa kannibalskräckis. Låt bongotrummorna ljuda och ha en riktigt gruesome allhelgonahelg!



Dark 'n' Stormy

2 limeklyftor
4-6 cl mörk rom
Ginger Beer

Pressa juicen ur limen direkt i ett stort tumblerglas. Lägg skalen i botten och fyll glaset med krossad is. Häll på mörk rom och fyll upp med Ginger Beer. Garnera med mynta.

(Förväxla inte Ginger Beer med Ginger Ale. Hittar du ingen Ginger Beer; välj en annan drink istället.)

White Witch

2 cl limejuice
4 cl ljus rom
2 cl triple  sec
2 cl vit Crème de Cacao
soda
socker

Blanda limejuice, rom, triple sec och Créme de Cacao med iskuber i ett dubbel rocksglas med sockrad kant. Fyll upp med soda. Dekorera med det tomma limeskalet. 

Dead Reckoning

6 cl mörk rom
2 cl vaniljlikör
1½ cl portvin (tawny)
3 cl ananasjuice
3 cl citronjuice
1½ cl lönnsirap
1 stänk Angostura Bitter
3 cl soda

Skaka alla ingredienser, utom sodan, med is. Sila upp i ett highballglas fyllt med krossad is. Toppa med sodan och servera med sugrör och mynta.