MxMo XCIX: Ice, Ice, Baby // Gunroom Swizzle

Mixology Monday is upon us again and this time it's about ice in all shapes and sizes. The event is hosted by the Muse of Doom and the Feu de Vie blog. Head over there to read the announcement post. Also, thanks to Frederic of Cocktail Virgin Slut for keeping the monthly cocktail party going. So here's my contribution, without Navy Grog style cones or fancy sculptures - just some accidentally large pieces of ice.

Being only a hobbyist, I make drinks for myself, my partner and some occasional guests, and I am perfectly happy with using inexpensive hand-cranked ice crushers for that purpose. However, they tend to break every half year or so. The last one "lost a tooth" a few weeks ago, resulting in poorly cracked ice that actually looked really nice and rustic, especially in flared glasses.
And with primitive ice comes a primitive drink. The Gunroom Swizzle is based on the classic 151 Swizzle. I'm not sure if Renbjer & Magnusson's Gunroom Navy Rum is available outside of Scandinavia, though. It's an intense 65% ABV blend of Caribbean rums, reminiscent of a higher proof Smith & Cross. It's a mouthful of firecackers, yet somehow pleasant in all its roughness. And it makes great cocktails.
Despite the lower proof, the Gunroom Swizzle has more modifiers than its 151 ancestor. This makes the drink more refreshing and smoother (although the burn is still there). The coconut sugar also brings some caramel notes that the rum is lacking.
And oh, THE ICE...! Use regular finely crushed ice for swizzling, then fill up with the larger pieces. It will look great.

Gunroom Swizzle

1½ oz. Gunroom Navy Rum
½ oz. lime juice
½ oz. white grapefruit juice
½ oz. cinnamon syrup
¼ oz. coconut sugar syrup
6 drops Pernod
1 dash Angostura Bitters
freshly grated nutmeg

Combine everything (except nutmeg) in a tall, flared glass filled ¾ with crushed ice. Swizzle until frost appears on the outside of the glass. Fill with coarsely cracked ice and powder with nutmeg to taste. Garnish with a cinnamon stick.

Puffer Fish

För någon vecka sen fick jag hem den nya boken Tiki Drinks av paret bakom Modern Tiki. Istället för att vara ännu en round-up av inte alltid genomförbara Beachcomberdrinkar och andra mid century-original (även om några stycken finns där) så är boken främst samling helt färska recept som är enkla att följa och med ingredienser som vem som helst kan komma över - utan att drinken som hantverk går förlorad. Jag kan visserligen tycka att många av recepten verkar för söta, men det har med min personliga smak att göra. Boken är full färgglada bilder, klatschiga namn och osnobbig känsla. Tiki Drinks inspirerar.

Första drinken att prova var Puffer Fish, mest för namnets skull och för att det typ är ett år sedan jag drack något med ginger beer. Och jag gillar den. Kombinationen av kryddor och rom har vi druckit hur många gånger som helt, men det är alltid uppfriskande att se hur den kan varieras in i oändlighet.
Jag kommer ha mycket kul med den här receptsamligen om jag skär ner på sockret lite.

Puffer Fish

6 cl guldrom (Appleton V/X här)
½ msk mörk jamaicansk rom 
1½ cl limejuice
1½ cl pimento dram
½ msk sockerlag
6 cl kyld ginger beer

Skaka allt, utom ginger beer, med is och sila över krossad is i ett dubbelt rocksglas. Toppa med ginger beer.

(Recept från Tiki Drinks, Nicole Weston & Robert Sharp, 2015.)

Arawak Cocktail

Tema: Nödlösningar.

Enligt receptet på Gary Regans bourbon-forward Arawak Cocktail (från Beachbum Berry Remixed) ska den blandas på tamarindjuice och det påpekas det att tamarindjuice är lite omöjligt att komma över om man råkar bo utanför det tropiska bältet. Som substitut föreslås Focos tamarindnektar.

När man väljer nektar framför juice får man alltid mer socker och mindre frukt. Att ersätta ¼ oz juice med ¼ oz tamarindnektar gav alltså inte mycket fjutt i mixen. Jag ökade måttet till två centiliter och fick en intressant smak, men också en mycket sötare drink än tänkt. Enkel matematik.

På det tredje försöket cyklade jag tillbaka till thaishoppen där jag hittade nektarn och köpte en burk tamarindpasta avsedd för matlagning. Det såg inte fräscht ut att vända ner en halv matsked i shakern, men visst gav det mer punch i den färdiga drinken - i ungefär fem minuter innan hela sörjan började separera sig på ett mycket oaptitligt vis.

I slutändan blir mitt förslag; Åk på en söndagsutflykt till Trinidad & Tobago istället för Ingelsta Shopping och införskaffa lite purfärsk tamarindjuice eller - för en mer realiserbar Arawak Cocktail - kör på två centiliter nektar.

Arawak Cocktail

6 cl bourbon

2 cl tamarindnektar

1½ cl torr vermouth

½ msk ananasjuice

1 stänk Angostura Bitters

Skaka med is och sila upp i ett kylt cocktailglas. Garnera med ananas.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2009)

Jungle Madness

Den värdelösa kombinationen av dåligt svenskt sommarväder och inflammerade bihålor har gjort att jag spenderat merparten av halva semestern på soffan med Big Brother-repriser. Balkongen är visserligen pyntad i full luau med plastflamingo och allt, men vem vill sitta där och frysa? Man är i större behov av värmande Irish än på en iskall tikisvalkare.
Men om vi åtminstone låtsas sommaren är här...
Jag hittade receptet till den orimliga Jungle Madness på Cocktail Virgin Slut för ett tag sen. Uppsättningen var så bisarr att jag var tvungen att prova. Jag anser att kryddad rom på sin höjd hör hemma i juldrinkar, men här är den i ett högljutt sällskap och med inte så lite ananasjuice.
Och fan tro't om det inte smakar ljuvligt. Så pass att jag inte ens reflekterar över att den helt saknar någon citrusingrediens (jag kan vara petig med sånt). Jungle Madness domineras självklart av ananas, men alla andra komponenter gör sig påminda i omgångar under hela sippen.
Originalreceptet säger två stänk Angostura, men jag drar till med tre eftersom att volymen ökade markant i centiliteranpassningen. Det är en ordentlig drink som påminner mig om att jag måste köpa en större shaker.

Jungle Madness

6 cl Sailor Jerry
2 cl kaffelikör
1 cl crème de cacao
1 cl grön Chartreuse
12 cl ananasjuice
3 stänk Angostura Bitters

Skaka med krossad is och häll upp osilat i en rejäl tikimugg.

(Recept från Cocktail Virgin Slut.)

Midsummer Daiquiri

Midsummer Daiquiri! Vilket namn! Det ligger en sådan oerhörd kreativitet bakom det att jag förväntar mig något slags pris. 

Nä. Så här är det: Vid den här tiden på året börjar jag vanligtvis planera inför jul. Jag brukar ligga några steg före när det gäller helgförberedelser (det är också dom enda gångerna jag ligger några steg före - att planera så jag kommer iväg snabbt och smidigt till jobbet på morgonen är desto svårare). Men nu hade jag, fram till i förrgår, i stort sett glömt bort midsommar. Eller inte glömt att det är en röd dag i almanackan, utan mer att den på något sätt ska firas och uppmärksammas. Så midsommardrinken 2015 kastades ihop i all hast. Men vad gör det när den är så god? Och jag menar svingod.
Det är en daiquiriversion av Strawberry Basil Smash som har fått lite extra säsongsbetonad smak av rabarber. Visserligen inte en drink där man talar om komplexitet, men smakerna flyter samman på en så friskt och naturligt sätt att det är som att ställa sig på huvudet i en svensk sommarrabatt. Men något fyndigt namn hann jag inte tänka ut.
Glad midsommar därute i spöregnet!

Midsummer Daiquiri

5 stora basilikablad
1 medelstor jordgubbe
5 cl ljus rom av valfri sort
3 cl rabarbersyrup
2½ cl limejuice

Muddla jordgubben och basilikan i en shaker. Tillsätt övriga ingredienser och skaka med is. Dubbelsila ner i ett kylt cocktailglas. Garnera med en jordgubbe.

(Eget recept.)

MxMo XCVIII: Hometown Hooch // Bergman Zombie

Oh boy, it it Mixology Monday again already? Our host this time is Stuart of one of my favorite blogs out there - the Putney Farm - and the theme is Hometown Hooch. Which we don't have much of here. The last local distillery I know of was the one in the kitchen of my old neighbor. He ended up in prison. Not that far away from here, though, is a traditional swedish punsch being bottled. 

Despite the name, Facile Stockholm Punsch is not produced in the capital of Sweden, but in the countryside slightly southeast of it. So while it's not my hometown, were are at least in the same province.

Punsch is a sweetened blend of rums (in this case Jamaican) and batavia arracks of various ages and some secret spices, While "the national drink of Sweden" is normally consumed neat by your grandparents on the holidays, it also makes a great cocktail ingredient. 

For this local twist on the Zuul of tiki drinks I started out with the 1934 recipe of Don the Beachcomber's Zombie (as described in Jeff Berry's Sippin' Safari) and made some changes along the way. Since the Stockholm Punsch has a relatively low sugar content, I used it in place of a third rum, rather than as a sweetener.

Even so, it is perhaps a tad sweeter than what you'd expect from a Zombie, but still deep and rich in flavor. The punsch plays really well with the spices. And it won't send you straight to hell like the original Zombie Punch does.

Bergman Zombie

1 oz. Havana Club Añejo Reserva

1 oz. Lemon Hart 151

1 oz. Facile Stockholm Punsch

1 oz. lime juice

1 oz. Don's Mix*

½ oz. falernum

tsp. simple honey syrup

½ tsp. grenadine

dash Angostura Bitters

Blend with 6 oz. crushed ice at high speed for 5 seconds. Pour unstrained into a tall glass. Garnish with mint sprigs. 

(* Don's Mix: 1 part cinnamon syrup, 2 parts white grapefruit juice.)

Queen of the Prairie

Ute i världen firas just nu Negroni Week - ett trevligt samarbete mellan Campari, Imbibe Magazine och en uppsjö av barer, professionella mixologer och hemmablandare - och när kreativiteten inte verkar ha några gränser kan man fråga sig vad en Negroni egentligen är...?

Lika delar gin, Campari, söt vermouth och ett apelsinskal - där har vi en Negroni. The Negroni. Men en Negroni kan också vara ett tankesätt där ursprungsdrinken kan varieras in i evigheten. Du behöver: Gin, valfri vermouth och en spännande bitter. Eller nej, du behöver inte alls vermouth och gin.

Queen of the Prairie är min version av en vit Negroni (gin, Lillet Blanc och Suze). Här tog jag fram bisongräsvodkan jag köpte i Warszawa i höstas. Den har botaniska smaker, men inte i samma utsträckning som gin. Cocchi Americano är inte heller en vermouth även om smaken är snarlik. Så jag har redan bommat två ingredienser och dessutom lagt till en fjärde. Eftersom man tappar lite klös med vodka så behövs ett stänk bitters. Trots allt detta känner man ändå igen sig i Negronikonceptet när drinken är blandad. Den är fyllig, jordnära i smaken och har ett lätt apelsindriv.
Negroni Week 2015 är över på söndag, men originaldrinken och dess avkommor dricks med fördel året om.

Queen of the Prairie

4 cl Żubrówka
4 cl Cocchi Americano
4 cl Suze
1 stänk Grapefruit Bitters

Blanda med is i ett whiskyglas. Garnera med en apelsinklyfta.

(Eget recept.)