Hey goth kids! Det är allhelgoween igen och köket bjuder på en beckmörk cocktail som hyllning till alla bleksminkade tonåringars favoritpippi; korpen som sade aldrig mer. Edgar Allan Poe fick uppleva stor berömmelse när Korpen först publicerades, men frågan är om han inte hade kastat den i papperskorgen om någon förutspått att den 150 år senare skulle vara ett emofenomen där den svarta fågeln överskuggar författaren själv i en lång rad kortfilmer, seriefigurer, t-shirts och nyckelringar.
Ja, dikten är oerhört fin och utmärkande för Poe som poet i sin musikalitet och förtvivlade atmosfär. Men Poe var ingen one-hit-wonder. Noveller som Flaskposten och Ligeia (ytterst subjektiva förslag) är också intensiva läsupplevelser som blandar skönhet med groteskerier och får ett hotfullt svart moln att sväva över ens huvud långt efter man lagt ifrån sig boken.
Uppskatta Korpen, men passa gärna på att ta in lite mer av utbudet för att uppskatta Edgar Allan Poe. Det ska erkännas att undertecknad själv inte fattade detta förrän vid 25 års ålder. För en relativt färsk översättning rekommenderas Vertigos behändiga lilla pocket Rummet, virveln och den döda flickan. 12 noveller och dikter, men ingen korp.
Jag måste ställa mig neutralt till min egen drink. Opal Nera är Sambucca som färgats väldigt mörklila av fläderbär. Det betyder att The Nevermore smakar mycket lakrits och lakrits är fortfarande någonting jag har svårt att tycka om. Men det är min huvudvärk. För alla som gillar lakrits vet jag att det funkar ihop med viol eftersom att det finns halstabletter som bygger på samma kombination och därför måste det här vara en god drink. Eh. Ja.
Nej, det är inte subtilt någonstans. Men i utförande passar drinken in i helgens tongångar och ska helst greppas mellan svartmålade naglar. Dessutom har Edgar namnsdag idag. Skål Edgar!
The Nevermore
4 cl gin
2 cl Opal Nera
2 Crème de Violette
2 cl citronjuice
Skaka med is och dubbelsila ner i ett kylt martiniglas.
(Eget recept.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar