Copakabbalah

För ett par år sedan hatade jag allt vad Halloween hette. Amerikanskt jävla jippo. Men nu när min antiådra lugnat sig lite har jag lärt mig att omfamna hela hallaweenkonceptet. Mitt största problem har kanske legat i att vi inte har något officiellt halloweendatum i Sverige, vilket gjort firandet till ett månadslångt jippol. Men men. Do your thing. Jag har inget godis.

Om gårdagens drink var en strävan mot elegans, så går Copakabalah i helt motsatt riktning. Själva halloweentemat, tänkte jag, skulle ligga i färgen. Men istället för becksvart blev drinken lite ljusgrå. Men jag antar att det får duga till att sätta en deppig stämning på en tropisk drink.

Det är selleribitters som hindrar den här drinken från att bli alldeles för laktits söt. Celery Bitters funkar utmärkt med cacacha och vanilj, och då så  även här.

Så. Man kan hata Halloween. Men det är en bra högtid att bli kreativ med spriten. Jag gillar i alla fall den här brasilianska versionen av  Pago Pao Cocktail,

Happy Halloween, you guys!

Copakabbalah

3 kuber ananas, centimeterstora

6 cl cachaca

2½ cl svart sambuca

2½ cl limejuice

1 cl Licor 43

1 stänk Celery Bitters

(Eget recept.)

London 1888

Yay! Nu startar allhelgoweenveckan! 

Men hur gör man egentligen en bra halloweendrink? Man kan göra ett spektakel av svart karamellfärg, torris och ätbar röd gegga som rinner nedför glaset. Och det hade jag säkert älskar för några år sedan, men nu känner jag att själva skräcktemat för ligga i inspirationen mer än presentation. 

London 1888 hämtar inspiration från... London, 1888. Året då Jack the Ripper spred skräck i Whitechapel. Den är tänkt att kännas brittisk och klassisk, mörk och gärna lite dekadent. 

Drinken är egentligen en tweak på Death at the Savoy som jag gjorde till nyår, men i slutändan blev det en helt annan drink. Den är ganska söt och blommig, men ändå murrig. Jag har aldrig gjort en drink på Chambord tidigare, och jag blir glad över att det finns hallonlikör som inte smakar saftkalas.

London 1888 avnjuts bäst med en ensam kammarljusstake och ljudet av regn mot försterbläcket som soundtrack.

London 1888

3 cl gin

3 cl Chambord

3 cl citronjuice

½ tsk absint

5 droppar rosenvatten

1 stänk Peychaud's Bitters

4 cl torrt mousserande vin

Skaka allt, utom mousserande vin, med is och dubbelsila ner i ett kylt cocktailglas. Toppa med moussernande vin. Garnera med maraschinokörsbär.

(Eget recept.)

Ghost of Summers to Come

Plantations Pineapple, även känd som Stiggins' Fancy, var en riktigt kioskvältare när den dök upp på marknaden för ett par år sedan. Och inte för att jag någonsin tvivlade på kvaliteten, men det var när jag äntligen kunde beställa hem en flaska förra hösten som jag fattade att det verkligen var något som saknar motstycke.
Det är inte din vanliga vita ananasrom som aldrig varit i närheten av en riktigt frukt, utan den smakar äkta vara för att... för att den är gjord på äkta vara. Till och med så äkta att det kan vara svårt att hitta själva ananasen i sippen. Den finns där, absolut, men samsas med rommens egna runda smaker.
För mig är det inte riktigt en drinkrom, utan en mycket trevlig avec att bjuda gäster på. Men ett gästspel på bloggen måste den ju få göra. För att få visa upp sig liksom.
Salvia kontrasterar kryddigt och fint mot den söta ananasen, annars är modifikationerna av grundspriten väldigt små i Ghost of Summers to Come. Dom är bara där för att hylla Stiggins' Fancy.
Nu: Stranger Things.

Ghost of Summers to Come

3 färska salviablad
5 cl Plantation Pineapple
1½ cl råsockerlag
1 cl citronjuice
2 stänk Angostura Bitters

Muddla salviabladen i en shaker. Fyll på med övriga ingredienser och skaka med is. Dubbelsila ner i ett kylt cocktailglas. Garnera med ett ytterligare salviablad.

(Eget recept.)

Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai

G'day mates!

Ni vet hur det är. Det finns bara EN Mai Tai. Och det finns exakt hur många som helst. Och det var typ förra sommaren som jag satt och scrollade igenom Mai Tai-recept på Wikibooks och hittade Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai. Alltid med ett AKA så jag vet inte den kallas Aussie Beachcomber ibland och Australian Mai Tai ibland eller om Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai faktiskt är drinkens namn. Vad som är australienskt med den är också oklart. Någon bakgrund går inte riktigt att hitta. (Och men en snabbsökning i ett annat fönster så ser den ut att ha försvunnit från Wikibooks också...)

Den här drinken ser ut som ett skämt på papper. Det är kryddad rom och det är MYCKET socker och en klick agavesirap på allt, men när allt kommer kring är den inte bara drickbar - den är god på riktigt! Och inte fan vet jag hur det går till, men på något vis påminner den faktiskt om en Mai Tai.

Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai

6 cl kryddad rom

3 cl Cointreau

3 cl orgeat

1½ cl limejuice

2 kvistar mynta

1 barsked agavesirap

Skaka med iskuber och sila över krossad is i ett dubbelt rocksglas. 

(Recept från Wikibooks.)

Pago Pago Cocktail

Här kommer den igen: Det är inte så jävla gott med lakrits. Kalla det sambuca eller absint eller ouzo eller vad du vill. Själva ramen... är lakrits, ja.  Men jag jag kan absolut göra lakrits till ett litet gästspel OM JAG MÅSTE. För ja, det smakar ganska gott. I liten mängd.
Typ: Kaffe & lakrits: Funkar nästan  jämt. Ananas och lakrit? Fuck yeah. Lakrits och kakaolikör? U kiddin' me?
Sen har grön Chartreuse en helt annan örtig smakprofil än många andra anislikörer vi talar om idag. Den är i en klass för sig. Men fy fan. Den är är bäst i tikidrinkar.
Grön Chartreuse är svindyrt att beställa genom Systembolaget. Jag köpte min senaste flaska i Tyskland och den var fan inte gratis då heller. Chartreuse är investering. Du betalar mycker för den, men den räcker länge och du hinner ha mycker kul med den. Till Pago Pago Cocktail, till exempel.

Pago Pago Cocktail

3 kuber ananas (centimetertjocka)
4½ cl kubanska guldrom
1½ cl limejuice
1½ grön Chartruese
1½ tsk créme de cacao

Muddla ananased i en shaker. Fyll på med övriga inredienser och skaka med 1½ cl krossas is. Dubbelsila ner i ett cocktailglad.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2009.)

Ape of Naples

Jag älskar inte lakrits. Det har jag sagt ett par gånger under den här bloggens livstid. Däremot är jag galen i espresso och en bra espressolikör skulle jag ha med mig hem från Milano i våras. Det hade jag bestämt.

Tyvärr var jag helt enkelt inte så jävla nykter i tax-freebutiken på Bergamo flygplats och "espressolikören" jag ryckte åt mig var i första hand en lätt kaffesmaksatt Sambuca. Inte riktigt vad jag tänkte mig.

Men så är det ju ofta med frågan Vad ska jag göra med det här? som dom bästa drinkarna föds. Kaffe och anansas är bästa vänner och här kan till och med lakrits passa in i bilden. 

Med en skvätt vaniljig Galliano blir det såklart många smaker som trängs i en och samma drink, men det är ju så tiki funkar. Du ska kunna känna hela spektrat när drinken glider ner. Och det gör man när man dricker Ape of Naples (som jag uppkallat efter din sista plattan som Coil släppte).

Italiensk tiki? Prego!

Ape of Naples

6 cl mörk jamaicansk rom

2 cl limejuice

2 cl ananasjuice

2 cl Galliano

1½ cl Molinari Caffé

1 stänk Angostura bitters

Skaka med krossad is och häll upp osilat i ett dubbelt rocksglas. Garnera med en orkidé.

(Eget recept.)

Royal Daiquiri

Jo, om vi tänker på Don the Beachcomber så tänker vi oftast på stora, starka och mörka drinkar. Men ibland blir det faktiskt lätt och lila också.
Royal Daiquiri återfinns, som så många andra glömda tikidrinkar, i Beachbum Berry Remixed och antas vara ett original av Donn Beach från 50-talet. Hade det inte varit för mixa-med-krossad-is-momentet hade jag aldrig trott att denna färgglada och blommiga historia var en Beachcomber.
Parfait amour är en mycket söt likör som innehåller mycket färgämne. Varianten från Bols är den enda som går att köpa i Sverige (eller på finlandsfärjan, har jag noterat) och smakar främst vanilj och rosenblad. Som jag förstått det var parfait amour ett populärt substitut när crème de violette blev svåråtkomligt.
Den blandade resultatet blir lite överparfymerad för min smak, men den gick hem hos sambon som gillar lite mildare drinkar. Och en tjusigt lila drink kommer göra succé på kalaset. Ögat ska ju få sitt också.

Royal Daiquiri

4½ cl ljus kubansk rom
1½ cl limejuice
1½ cl parfait amour
1½ tsk sockerlag

Mixa med 12 cl krossad is på hög hastighet i 5 sekunder. Sila genom en finmaskig sil ner i ett kylt cocktailglad.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2009.)

Tall as a Tree and Twice as Shady

Hittade en highland 179 kr

KÖP DEN!

Överlycklig för lite bra OCH billig skotsk whisky missade jag att min mor, som just då var i Danmark, också skickade ett sms med texten Inte highland park. Så några dagar senare satt jag en en liter Highland Bird i famnen och visste inte riktigt vad jag skulle göra med den. Den  river och är bitsk och inte alls någon sippvänlig whisky.
Men så är det kanske inte heller din finaste virre du häller i en stor tikidrink. Tall as a Tree and Twice as Shady från Chicago via Imbibe har funnits på min att-blanda-lista i över tre år och nu när den väl blivit av har jag ny favorit bland dom få tropiska scotchdrinkar som finns. Det är klassiska tikismaker, den har oväntad funk från arrak och ställer inga högre krav på din whiskys kvalitet. What's not to love?


Tall as a Tree and Twice as Shady

4½ cl blended scotch
3 cl ananasjuice
2½ cl orgeat
2½ cl citronjuice
1½ cl Bataviaarrak

Mixa med ca 2 dl krossad is på hög hastighet i 5 sekunder. Häll upp osilat i en tikimugg och fyll upp med mer krossad is. Garnera med ananasblad.

(Recept från Imbibe.)