Royal Tahitian

Vi börjar med det allra viktigaste. Årets album 2015:

1. Art Angels - Grimes

2. Garden of Delete - Oneohtrix Point Never

3. Honeymoon - Lana Del Rey

Och nu det näst viktigaste: Nyårsdrinken. Jag skulle kunna kalla den Sparkling White Mai Tai, men jag vill unvika rasande tikifiler och döper den till Royal Tahitian istället. Men om man kan sin Mai Tai så känner man igen smakprofilen, även om den är mycket lättare än tikidrinken av tikidrinkar.
Verkar proportionerna fel? Eftersom att vi använder klara spriter (tillsammans med ett torrt mousserande vin, dessutom) tappar man en hel del naturlig romsötma och vinner på att maxa sockersidan för en rundare karaktär. Och det är ju faktiskt fest, eller hur? LCHF kan vänta till årsskiftet.
Kitchen Shamanism tackar för ett bra 2015. På riktigt.

Royal Tahitian

3 cl Tiki Lovers White Rum
2 cl vit rhum agricole
2 cl limejuice
2 cl triple sec
2 cl orgeat
2 cl sockerlag
4 cl torrt mousserande vin

Skaka allt utom vinet med is och sila över krossad is i ett dubbelt rocksglas. Toppa med cava, prosecco, you name it. Gott nytt år!

(Eget recept.)

The Christmas Tree Ship

Om inte ens en timma är det jul. Det är helt sjukt. Jag tycker jag precis tog fram pyntkartongerna och snart är det över. Men det är bra julår. Trots att det är varmare än vår senaste midsommarafton, och att jag knappt kommer ihåg hur en snöflinga ser ut, har jag mer julfeeling än på flera år.

Vi ska ha en uppesittardrink och uppesittardrinkar ska vara snabba och enkla. The Christmas Tree Ship är en rum old fahioned som uppfyller dom kraven om vi kan ha överseende med en utlandsbeställning för rätt bitters.
En barbadosrom passar bra här. Det är så kraftig sötma i lönnsirap att det behövs en lite spritigare rom för att resultatet inte ska bli sliskigt. Men bästa i den här drinken är ändå det vackra mötet mellan hasselnöt och saffran som omfamnar rommen med härlig julvärme.
Nu ska jag spendera julhelgen på jobbet och först på annandagen tar jag mig en välförtjänt Sam Adam's Winter Lager. Och till alla två tre läsare: Ha en fantastikt julafton!

The Christmas Tree Ship

5 cl Doorly's 6 years
1½ cl Frangelico
1 tsk lönnsirap
3 stänk Bar Keep Saffron Bitters
1 strimma apelsinskal

Rör allt, utom apelsinen, med is och sila över två stora isbitar i ett whiskyglas. Kläm ut oljorna ur skalet över drinken. Släng skalet.

(Eget recept.)

Tiki Holiday Countdown: Lofoten Deadhead

Fjärde och sista advent för den här gången, gott folk, och sist ut i Tiki Holiday Countdown 2015 är ett möte mellan tikistruktur och julbord. 

Lofoten Deadhead hämtar inspiration från Viking Fog Cutter som finns med i Beachbum Berry Remixed, men ligger smakmässigt närmare en sorts avancerad Harvey Wallbanger. Eftersom att jag är en ovan akvavitdrickare hade jag väntat mig en utmaning att få dom distinkta, öhm, brödkryddorna att fungera i en longdrink. Men drinken blev faktiskt nästan bra på första försöket. Smakkombinationen verkade överraskande naturlig. Rom, apelsin, mandel och vanilj sticker ut, medan nubben ligger i bakgrunder och biter till först i eftersmaken.
That's it then. Tiki Holiday Countdown, mitt eget favoritmoment på bloggen, är över för i år. Jag börjar planera juldrinkarna i mitten av sommaren varje år, så nog fan finns det ett vemod i det. Men alldeles helt finito är det ändå inte. Vi återkommer med en uppesittardrink om ett par dagar.

Lofoten Deadhead

4 cl Havana Club 3 Años
3 cl Linie Christmas Edition Aquavit
3 cl apelsinjuice
2 cl orgeat
2 cl limejuice
1 cl sockerlag
1 tsk vaniljsyrup

Skaka med is och sila över krossad is i ett collinsglas.

(Eget recept.)

Hang an Ornament

Det är dags den första av flera spin-offs på våran Tiki Holiday Countdown, för jag har ett för stort antal drinkidéer jag vill förverkliga under den korta veckan fram till julafton. Hang an Ornament är en säsongstvist på Corn 'n Oil och låt oss börja med den känsliga frågan här...

Captain Morgan?! Men Kraken då??!!!!11, frågar sig kännaren när det kommer till valet av en svart kryddad rom. Kraken är grym, men jag har den inte hemma och trots kaptenens tveksamma rykte är Captain Morgan Black Spiced överraskande god. Och den hör hemma i just den här drinken eftersom att profilen ligger närmare Cruzan Black Strap - som används i en äkta Corn 'n Oil - än vad Kraken gör. 

Idén om cranberry falernum kommer från excellenta Feu de Vie och precis som The Muse of Doom kommer jag inte återge något särskilt recept, utan låta dig, min hypotetiska läsare, använda din egen bästa falernum. Men vilket recept du än startar med så lär du komma till en punkt där du behöver sockerlag - och den byter du ut mot tranbärssyrup. Tänk på att sötman varierar beroende på vilket falernumrecept du utgår ifrån, eller om du använder köpt eller hemlagad tranbärssyrup, och mängden limejuice i drinken måste justeras därefter.

Hang an Ornament

6 cl Captain Morgan Black Spiced
2 cl cranberry falernum
1 cl limejuice
2 stänk Dr. Heather Duncan's Christmas Bitters

Bygg drinken i ett tumblerglas fylld med krossad is och rör om.

(Eget recept.)

Tiki Holiday Countdown: Hot Tiger's Milk

Åh, ska vi baka?, kanske man tänker när man ser ingrediensuppsättningen till vår tredje adventsdrink. Men nej, även om komponenterna säkert skulle kunna utgöra en mäktig dessert så ska vi faktiskt dricka dom.

Don the Beachcomber's Hot Tiger's Milk är en heting som befinner sig i någonstans mellan hot buttered rum och en Piña Colada. Och det är en tvåstegsdrink, så vi tar oss direkt an den första etappen.

Tiger's Milk batter

3 cl Coco Lopez Cream of Coconut
2 tsk osaltat smör
2 tsk klöverhonung

Blanda i valfritt kärl och vispa till en krämig massa.

Blandningen räcker till tio drinkar. Och det är bra, för du kommer vilja ha fler av denna silkeslena tikivärmare.

Hot Tiger's Milk

5 cl kubansk guldrom
3 tsk Tiger's Milk batter
3 kryddnejlikor
en strimma apelsinskal
12 cl kokande vatten

Blanda rom, Tiger's Milk batter, kryddnejlikor och apelsinskal i en förvärmd mugg. Slå över kokande vatten och rör om ordentligt. 

(Recept från Sippin' Safari, Jeff Berry, 2007.)

Tiki Holiday Countdown: Winter Daiquiri

Jag är ingen mästerfotograf, men jag har i alla fall lärt mig att vägra använda blixt eller tända en lampa när jag ska ta en drinkbild. Vid den här tiden på året börjar dock det goda fönsterljuset avta vid 13-tiden och är helt obefintligt två timmar senare. Att kasta i sig en daiquiri mellan kaffekopparna i morse var helt klart en annorlunda upplevelse.
Men det var en god daiquiri och inget man blev kalasfull på. Precis som förra veckans adventsdrink hittade jag den på Cocktail Virgin Slut-bloggen och precis som förra veckans adventsdrink kommer den från ett nummer av Imbibe - fast för två år sedan. Och precis som förra veckans adventdrink är den skapad av Mindy Kucan på Hane Pele i Portland.
Men där Nutty Like a Fruitcake var en julgran av smaker är Winter Daiquiri betydligt mer avskalad. Det är sött, surt, vanilj och kryddpeppar i en jämn balanserad massa. Receptet säger bara "lagrad rom" utan att ange något märke eller någon region. Därför valde jag Doorly's sexåring, som är ganska ny på Systembolagets hyllsortiment, för att testköra den. Resultatet blev verkligen lättdrucket och skulle kunna övertyga även den som annars är livrädd för bruna drinkar, men vill man ha lite mer klös i sin vinterdaiquiri kan man nog med fördel välja en demerara eller en torrare rom av den spanska skolan. Det tänker i alla fall jag göra när jag inte ska dricka den till frukost.


Winter Daiquiri

6 cl lagrad rom
3 cl limejuice
2 cl vaniljsyrup
1 cl pimento dram
1 stänk Angostura Bitters

Skaka med is och sila upp i ett kylt cocktailglas. Garnera med lime och kryddnejlikor.

(Recept från Cocktail Virgin Slut.)

Tiki Holiday Countdown: Nutty Like a Fruitcake

Comrades, ikväll börjar julen och kökets årliga Tiki Holiday Countdown. Och jag är mer pepp än någonsin.

Först ut på adventsschemat är en trevlig liten Mai Tai-inspirerad grogg som jag hittade hos Cocktail Virgin *ähum!* Slut, som i sin tur hade läst receptet bland helgdrinkarna i senaste pappersexet av Imbibe. 

Jag prenumererar inte på tidningen själv och vet inte om holiday i fallet med Nutty Like a Fruitcake syftar på julen eller på Thanksgiving som nyss ägde rum i staterna. Men namnet, den kryddiga smakprofilen och garneringen lutar ju ganska mycket åt jul. 

Sa jag Mai Tai? Ja, drinken börjar lite så med en välbekant blandning av mörk rom, orgeat och Curaçao, men där tar likheterna slut. En rad ingredienser, som aldrig skulle höra hemma i en  Mai Tai, följer i konstiga mått och vi landar i en sån där härligt varmkall kryddmix till cocktail som passar säsongen ypperligt. Kombinationen apelsin och kryddpeppar är särskilt fantastisk.

Nu kör vi jul in i väggen! Men först ska jag till Polen. Vi hörs!

Nutty Like a Fruitcake

4½ cl demerararom

1½ cl kryddad rom

3 cl apelsinjuice

2 cl orgeat

1½ cl citronjuice

1½ cl orange Curaçao

2 tsk pimento dram

1 stänk Angostura Bitters

färsk riven muskotnöt

Skaka allt, utom muskotnöten, med is och sila över krossad is i ett dubbelt rocksglas. Riv färsk muskotnöt över drinken och garnera med apelsin, kryddnejlikor och en kanelstång.

(Recept från Cocktail Virgin Slut.)

MxMo CIII: Standoffish // The Sad Mafioso

Once again it's Mixology Monday and once again I'm writing this in the last minute (been watching the news 24/7 since the tragic Paris attacks, only interrupted by my birthday). November's theme is Standoffish and the event is hosted by Shaun and Christa of the Booze Nerds blog. Let them explain what standoffish means in their announcement post, but in short, they're asking for non-shaken, non-stirred ingredients like floats, rinses and sinks.

The Sad Mafioso is named after an epic piece of music by Canadian post-rock orchestra Godspeed You Black Emperor, whom I went to see in Stockholm last week. The drink is about the meeting between blackstrap rum and Italian amaro. Cruzan Black Strap alone, however, is just too dark and deep and works best as a modifier rather than a main ingredient. For this cocktail, the extra-molasses rum is paired with cognac with good results.

The standoff part is a rinse of Fernet Branca, but it's Cynar that does the bitter work. The Fernet only leaves a fresh menthol aroma contrasting to an otherwise murky flavor profile dominated by heavy molasses, earthy amaro and coffee notes. 

Does invisible garnish of citrus peel oils fit into the standoffish theme? If so, we have two of standoffs here: one that contrasts and one that completes, and everything comes full circle. 

The Sad Mafioso

Fernet Branca (for rinsing)

1 oz. cognac

¾ oz. Cruzan Black Strap
½ oz. Cynar
¼ oz. limoncello
2 dashes Seehuusen Spirits Kaffe & Choklad Bitters
orange peel 

Rinse a chilled cocktail glass with Fernet Branca. Stir the other ingredients, except the orange peel, with ice and strain into the glass. Express the orange peel oils onto the drink. Discard peel.

The Broken Banjo

Oh boy. Det är sent på alla helgons afton. Jag har jobbat i 13 timmar och är mer intresserad av att sova än att pressa fram ett blogginlägg. Jag läste någonstans att bloggare inte har några deadlines, men det har vi faktiskt  och dom kallas storhelger. 

I veckan har jag arbetat på att få ihop en bra allhelgonadrink. Skräcktemat kändes redan bränt med Freudstein och Headhunter, men pumpor har blivit en höstlig besatthet hos mig och The Broken Banjo handlar mer om smaken från en urgröpt Jack-o-Lantern än att skrämmas.

Egentligen ville jag göra Peter, Peter, Pumpkin Eater från Imbibe Magazine, men den innehåller pumpkin butter och jag har ingen aning om vad det är. Men med en pumpasyrup efter förra årets recept får vi en nedskalad lantligt variant av nämnd drink som inte bara passar till Halloween eller vad man nu kallar det, utan hela hösten ut.

Och nu! Nu går jag och sover.

The Broken Banjo

4 cl Applejack

1 cl Pumpkin Spice Syrup

1 cl portvin (tawny)
2 tsk citronjuice

1 stänk Regan's No. 6

Skaka med is och sila upp i et kylt cocktailglas.

(Eget recept.)

Woolly Sweater

Det har blivit höst. Eller det har varit höst ett tag, men jag har liksom inte tänkt på det eftersom att dagstemperaturen är ungefär lika hög nu som den var låg i somras. Men det ÄR höst och det ÄR dags att börja tänka på nya smaker. Man kommer visserligen undan med tiki året om tack vare värmande kryddor i iskalla drinkar, men just nu är jag ute efter något som verkligen personifierar årstiden. Och jag älskar smaker som jag kan plocka själv precis utanför dörren (det händer sällan med ananas), så att experimentera med rönnbär föll sig helt självklart.

Rönnbären har en svårplacerad smak: Inte särskilt bäriga, utan sträva, träiga och nästan lite för naturnära. Så pass att man undrar om dom verkligen är ätliga. Men med ett dygn i frysen, extra socker och en bra partner (gärna äpple) blir dom en otämjd positiv överraskning.

Vi måste inte rada upp ett eget recept för rönnbärssyrup. Jag gjorde den enkelt med lika delar socker, vatten och bär (som varit frysta i minst 24 timmar) som jag stötte lätt sönder i en kastrull under uppkok. Massan fick svalna under lock och sedan silas genom en finmaskig sil. Lagen blir ganska grumlig och behöver skakas upp rejält när den ska blandas.

Det var frestande att kasta in lite bittert och lite kryddor i Woolly Sweater och jag gjorde det, så klart, men nä.... Det är just det där okomplicerade och jordnära som gör att den här bourbondrinken smakar ungefär som ett träd fullt av brandgula höstlöv ser ut. 

Öhm. Ja. Pekoral. God natt.

Woolly Sweater

6 cl bourbon

2 cl rönnbärssyrup

1 cl Berentzen Apfel

1 cl citronjuice

2 stänk Urban Moonshine Maple Bitters

Skaka våldsamt med is och finsila ner i ett kylt cocktailglas. Garnera med färska rönnbär. 

(Eget recept.)

Headhunter

Så här i allhelgoweentider kan det vara på plats att påminna sig om att tropiska drinkar inte bara är surf och bastkjolar, utan lika mycket voodoo, spökskepp och kannibaler. Den mörka och primitiva sidan av tiki manifesterar sig genom ruffiga dekorationer, keramiska muggar i form av vulkaner och zombies, och drinknamn som Scorpion och Shrunken Skull. 

Headhunter uppstod på Hawaii Kai i New York på 60-talet och har både namnet och dryckeskärlet för en bra halloweentikidrink. På sätt och vis påminner den om en Zombie, fast med mer frukt och mindre krydda, och en zombie är vad du förvandlas till när drinken är avslutad. Det här är ulv i papayaskal.
Headhunter är trixig att mäta upp redan i sina imperialistiska mått, och det blev inte mindre spretigt efter en centiliteranpassning. Jag har gjort några pyttesmå ändringar - dels för att förenkla uppmätning och dels för att jag faktiskt tyckte att drinken först var för alkoholstark. Med en smula mer lime och papaya blir Headhunter lite mindre en käftsmäll och man minns den som en god drink istället för att inte minnas den alls.

Headhunter

4½ cl demerararom
3 cl Lemon Hart 151
2 cl kubansk guldrom
4 cl limejuice
4 cl papayanektar
2 cl honungslag
1½ cl persikonektar

Mixa med en dryg deciliter krossad is på hög hastighet i 5 sekunder. Häll upp osilat i en tikimugg fylld med iskuber.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2010.)

MxMo CII: Spooky Sips // Freudstein

Mixology Monday is back with a theme that really warms an old goth's heart: Spooky Sips! Let this month's host, JFL of the great Rated R Cocktails blog, explain what a spooky sip might be in his announcement post. For myself, I prefer creepy in theory over brain hemorrhage shots and, as an exploitation cinema junkie, how could I not make a Zombie drawing inspiration from the good times when zombies actually were living dead drones and not rabid disease carriers or whatever they are today? (Sorry 28 Days Later, you were the best in 2002, but you simply killed the genre.)

Before drinking, let's head back to the turn of the millenium. At the age of 16 I rented a videotape labeled House by the Cemetary (1981). I had already seen direction Lucio Fulci's The Beyond, which I found oddly haunting and poetic in all its graphic ugliness and I still consider it a masterpiece of its subgenre (that is Italian produced zombie films of the early 80's), but watching hus House by the Cemetary was a life-changing event. That's when I learned that flaws are sometimes an important part of a cinematic experience. 

The front of the VHS cover had absolutely zero to do with the story, and movie itself contained, among its dubious highlights, an over-the-top bat-slashing scene, a church organ porno soundtrack and the most annoying poorly dubbed little brat ever recorded in subcultural history - all along the usual strained acting and an completely incoherent plot.

But House by the Cemetary is also thoroughly bleak and creepy, and builds up a nightmarish atmosphere. Lucio Fulci clearly had visions, but not the resources to put them together properly. You have to accept these films for what they are, as well as love them for what they could have been.

I'm drifting away. Back to the booze.

Even though House by the Cemetary isn't technically a zombie flick, I namned this Zombie-esque drink after its antagonist Dr. Freudstein. I started out with the easy-to-make mid-century version of the Beachcomber's Zombie and ended up with a 10+ ingredients drink (it only happened) less fruity, but with more warm spices fitting to the season.

Of course, we need to put something Italian into the mix to honour Lucio Fulci, Ruggero Deaodato, Dario Argento and those other maestros of their own niches. Cynar works wonders with these rich spices, but only in a pinch for the earthy flavor - I wouldn't want a bitter Zombie.

For additional screams (and I swear, this too only happened) everything is topped with tiki friendly Horror Infused Bitters from Horror in Clay, who also makes some cool Lovecraftian mugs and barware. 

There is a lot going on in the Freudstein. The flavors are deep and the alcohol content is high. Approach with caution and have a proper meal before drinking. 

That's all for now, children. See you next Halloween when we make a cocktail out of Cannibal Holocaust. 

Freudstein

1 oz. gold Cuban rum

1 oz. Demerara rum

1 oz. Lemon Hart 151

1 oz. Don's Mix*

1 oz. lime juice

¼ oz. Cynar
¼ oz. ginger syrup
¼ oz. pimento dram
¼ oz. simple sugar syrup
6 drops Pernod
tsp. grenadine
dash Horror Infused Fiendishly Tropical Bitters

Shake with crushed ice and pour unstrained into a tall glass. Add more ice to fill and garnish with a  rosary.

(*Don's Mix: 1 part cinnamon syrup to 2 parts white grapefruit juice.)

Cherry Blossom Punch

Efter Cobra's Fang letade jag efter fler recept som med fassionola och vände mig motvilligt till Don the Beachcomber's Little Hawaiian Tropical Drink Book (med betoning på little) som delvis skrivits av Donns änka Phoebe Beach. Det låter lockande autentisk, men så mycket inspiration får man inte ut av den här pinsamma pamfletten. Dom små sidorna är fulla av slushiga poolbardrinkar som sällan bär spår av Donn Beachs robusta blandningar. Boken vimlar också av felstavningar och instruktioner som är helt out of whack. Min personliga favorit är drinken med typ en och en halv deciliter 7Up som du blandar i en elektrisk mixer OCH SKAKAR DEN. Antingen höll mästaren recepten hemliga även för sin familj eller så testkörde dom två författarna alla inkluderade drinkar och boken är bara svaret på frågan Vad hände egentligen i natt? Så illa är det.
Det finns exakt två drinkar häri som jag varit villig att prova: Ovan nämnda Cobra's Fang och Cherry Blossom Punch. Cherry Blossom Punch är en klarröd och körsbärsbetonad longdrink som smakar ljuvligt, men inte Beachcomber. Och här kommer en tvist: Slå upp sidan 105 i Jeff Berry's Sippin' Safari och studera menyn från 60-talets Aku-Aku Restaurant så finns där en Cherry Blossom med nästan identiska beskrivningar av drinken själv och körsbärsblom vid Fujis sluttningar som dom vi finner i Hawaiian Tropical Drink Book. Se där.
Den lilla hawaiianska drinkboken är bara ett mysterium för mig, men Cherry Blossom Punch, var den än kommer ifrån, är  trots allt en godbit. Det fina är att den lyckas få ett djup samtidigt som den är helt okomplicerad. Sen var det dessa märkliga beskrivningar. Receptet avslutas med 2 dashes each Angostura bitters - foam. Citat slut. Vilket skum vågar jag inte ens fundera över, men när det gäller aromatiska bitters är dom inte oumbärliga i en sån här cocktail och två stänk är för mycket - ett räcker fint bara för att just Angostura följer upp körsbärssmaken snyggt. Ett litet drinkparaply är däremot livsnödvändigt.

Cherry Blossom Punch

6 cl vit kubansk rom
2 cl limejuice
1 cl fassionola
1 cl Hawaiian Punch
1 cl grenadine
1 stänk Angostura Bitters

Skaka med krossad is och häll upp osilat i ett squallglas. Garnera med ett pappersparasoll.

(Recept från Don the Beachcomber's Little Hawaiian Tropical Drink Book, Phoebe Beach & Arnold Bitner, 2004.)

Astro Aku Aku

Astro Aku Aku är en sån där drink jag längtat efter att få prova, men inte haft dom rätta ingredienserna. Problemet var inte några obskyra bitters eller en budgetspräckande rom, utan helt enkelt att jag inte kunde hitta aprikosnektar någonstans. Det fanns visserligen aprikos i en massa blandade fruktdrycker, men jag skulle ha en som smakade aprikos och ingenting annat. Det såg helt kört ut men plötsligt, från ingenstans, stod ett gäng tyska 1,5-liters tetror av no-name-märke i butiken där jag köper cigg på lunchrasten.

En procent av den här stora efterlängtade förpackningen gick åt till en Astro Aku Aku. Så fungerar det i tiki. Man kan behöva lägga ner både tid och kraft på att finna eller själv tillverka en ingrediens som man egentligen behöver ytterst lite av. 

Är det värt det? Absolut. I detta fall gör den lilla skvätten aprikosnektar underverk i en modern tikidrink. Receptet är Jeff Berrys eget och bygger upp en fantastisk longdrink. Aprikos och falernum ligger i bakgrunden, medan papaya och frän Lemon Hart är mest framträdande. Den smakar extra fint ur en maoimugg.

Astro Aku Aku

4½ cl kubansk guldrom

3 cl Lemon Hart 151

4½ cl limejuice

3 cl papayanektar

2 cl sockerlag

1½ cl falernum

1½ cl aprikosnektar

1 stänk Angostura Bitters

Mixa med 1½ dl krossad is i 10 sekunder. Häll upp osilat i en tikimugg fylld med iskuber.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2010.)

Port Light

Tiki är mycket rom, men inte bara rom. Vodkan slinker som bekant lätt ner i dom tunnare drinkarna och tequila ger ananasjuicen ett hett temperament. Den gamla skolans tiki kryllade däremot inte av bourbondrinkar, men dom dom fanns och vid sidan av Eastern Sour är kanske Port Light en av dom mest kända.
Port Light, tillsammans med sin bror Starboard Light, förekom i lätt varierade former på ett flertal tikibarer och serverades, på till exempel Trader Vic's, ur särskilda mariner tumblers: Röd för babord, grön för styrbord.
Receptet vi blandar efter här kommer från Kahiki - en enorm polynesisk supper club i Columbus, Ohio, som mer liknade en mindre by än en restaurang. Två gigantiska påsköstatyer vaktade vid ingången som ledde in i en artificiell regnskog - komplett med åska och blixtar.
Tikivågen ebbade ut under 60-talet, men Kahiki blev en seglivad verksamhet om än genom olika ägare. Först år 2000, tre år efter att Kahiki hamnat i det amerikanska registret över historiska platser, stängde restaurangen för gott och rivningsarbetarna fick lyfta på taket för att få ut det enorma maoihuvudet som varit den öppna spisen.

På Kahikis cocktailmeny under storhetstiden fanns, utöver drinkar med lockande namn som Malayan Mist och Smoking Eruption, Port Light som med sin enkla blandning av välbekanta tikiingredienser gör bourbon lika självklart i en tropisk drink som en Old Fashioned. Söt, syrlig, potent och fruktig som en tikidrink ska vara. Röd och fin är den också, så varför gömma den bakom någon keramisk mariner tumbler?

Port Light

6 cl bourbon
4 cl citronjuice
2 cl passionsfruktsyrup
1 cl grenadine

Mixa med 2½ dl krossad is på hög hastighet i 5 sekunder och häll upp osilat i ett dubbelt rocksglas.

(Recept från Beachbum Berry's Grog Log, Jeff Berry, 1998.)

Cobra's Fang

Det finns en mängd olika recept på Cobra's Fang på nätet och i böcker. Några är enklare än andra, men för göra det lite tuffare har jag valt ett från Phoebe Beachs kokbok Hawaiian Tropical Rum Drinks & Cuisine by Don the Beachcomber återgivet på The Webtender Wiki. Utmaningen ligger inte i att Donn Beachs änka skrev väldigt tvivelaktiga böcker, utan för användningen av fassionola - en populär drinkingrediens under mellankrigstiden som idag är mer eller mindre utdöd.
På Tiki Central finns en nio sidor lång tråd som avhandlar hur fassionola smakar eller tros ha smakat. Man är överens om att fassionola var ungefär en blandfruktsyrup av exotisk karaktär med körsbär och apelsin som utstickande smaker. Som alternativ har bland annat föreslagits koncentrerad Hawaiian Punch eller Pat O'Brien's Hurricane-mix. Men i många recept har fassionola bara ersatts med passionsfruktsyrup, vilket borde betyda att även passionfrukt var en bärande smak.
Baserat på alla antaganden, föreslagna substitut samt en hög överblivna körsbär gjorde jag en syrup kanske matchar den obskyra fruktpunchen.

Fake fassionola

1 dl vatten
1 dl socker
4 strimmor apelsinskal, ca 1x4 cm
¾ dl urkärnade körsbär
¼ dl passionsfruktkött

Värm upp vatten och socker under omrörning i en kastrull och lyft från värmen när det kokat upp. Rör omedelbart ner övriga ingredienser och låt stå under lock i 3 timmar. Sila genom en finmaskig sil och tryck lätt med en sked på fruktmassan för att få ut så mycket vätska som möjligt. Släng frukten. Förvara lagen i glasburk. Klarar ca 2 veckor i kylskåp.

Sen har vi en drink att göra också. Och det räcker inte med att vi använder låtsasfassionola - det här kan vara en låtsas-Cobra's Fang också. Allt lutar åt det. För det första har den alldeles för lite rom för att vara en riktig Beachcomber-longdrink och smakprofilen är - om än saftig - väldigt enkel. Kanske höll Donn sina recept så hemliga att till och med den äkta makan fick gissa sig till ingredienserna. Vem vet vad A dash of selected herbs betyder? Vi chansar på att hon syftar på ett par droppar Pernod. Men det är ju bara nörderier. Den här fruktiga svalkaren gjorde faktiskt succé här hemma vem som än ligger bakom den.

Cobra's Fang

1½ cl mörk jamaicansk rom
1½ cl Lemon Hart 151
1½ cl limejuice
1½ cl apelsinjuice
1½ cl falernum
2 tsk fassionola
1 barsked grenadine
1 stänk Angostura Bitters
4 droppar Pernod

Mixa på hög hastighet med 1¾ dl krossad is i 5 sekunder och häll upp osilat i ett långsmalt glas. 

(Recept från The Webtender Wiki.)